Olika lagtolkningar och förbehållsbelopp

För något år sedan var jag på en konferens om FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi pratade där om, att samma konvention gällde i många länder, men att skillnaderna ändå blev stora i verkligheten. En svensk föreläsare sa, att även i Sverige förkommer skillnader i lagtolkning beroende av språk, vilja och attityder.

 Språket

Vad är t.ex. skillnaden mellan skälig levnadsnivå (SoL) och goda levnadsvillkor (LSS). Du får inte något stöd av synonymordböcker eller Wikipedia. Det enda objektiva sättet är att läsa ministerns förklaring i förarbetet till LSS lagen 1992 och vem gör det spontant?

 

Attityder

Mina attityder är medvetna eller omedvetna, öppet visade eller dolda, kognitiva eller emotionella – inställningar till något. De beror mest på inlärning och tidigare erfarenheter. Fördomar är ett exempel.(Källa Wikipedia) 

Vilja

Vad jag vill har också en stor påverkan hur jag tolkar text. T.ex. vill ju jag tolka så förmånligt som möjligt för den grupp jag företräder, medan kanske politiker vill tolka så att den ekonomiska effekten blir så liten som möjligt.

Förbehållsbelopp

Jag studerar just nu hur olika kommuner tolkar begreppet ”förbehållsbelopp” enligt SoL och angränsande hyreskostnad enligt LSS. Jag blir ju mer jag informerar mig beklämd av, hur olika samma lagtext och bestämmelser kan tolkas av våra kommuner. Förbehållsbelopp är det belopp som den enskilde skall garanteras att behålla av sina egna medel efter det att avgift tagits ut för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård etc. Dessutom skall medel finnas för boendekostnaden.

Så här står det i SoL:

7 § Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.
Minimibeloppet ska, om inte annat följer av
8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller
2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Till lagtexten har tillagts en rekommendation att personer under 61 år bör ha ett ca 10 % högre förbehållsbelopp (minimibelopp) pga. normala merkostnader.

Få kommuner följer dock denna rekommendation om högre förbehållsbelopp för yngre vuxna för att det inte är ett krav. Humanismen har fått ge vika för pengarna.

Avgifter och hyra i förbehållsbelopp

Ett av de stora problemen för just gruppen med LSS är kommuners olika tolkning av vad lagen säger om att det är kommunala avgifter som skall reduceras ner till max 0 för att nå förbehållsbeloppet. Om underskott kvarstår finns det inget krav i lagen att kommunerna skall fylla på pengar upp till förbehållsbeloppet. I dessa fall hänvisas till försörjningsstöd (socialbidrag). Att detta innebär ett livslångt liv i fattigdom, tror jag bara de mest invigda förstår?

Boendekostnaden som skall beräknas separat och läggas till förbehållsbeloppet är det som mest påverkar vår grupp negativt.

Om vi börjar med Försäkringskassans bostadstillägg så är enligt denna maxhyra för en ensamstående 5000 kr – i hela Sverige! Det stämmer naturligtvis dåligt med de hyror som är i många storstäder och speciellt i gruppbostäder. (Det finns möjlighet att för de som hamnar under förbehållsbeloppet att söka Särskilt bostadstillägg och då är maxhyra höjd till 6200 kr!?)

Vissa generösa kommuner har valt att pga. Försäkringskassan regler sätta maxhyra i särskilt boende till 5000 kr, för att inte brukarna skall hamna i kommunens försörjningsstöd. Några storstadskommuner har valt att ha kvar KBH (Kommunalt bostadsstöd till handikappade) av samma skäl men med många olika regler.

Många kommuner räknar med den hyra de debiterar för sina Särskilda boenden i det avgiftsutrymme de kan reducera i beräkningen av förbehållsbelopp. Men några kommuner räknar inte med hyror i avgiftsutrymmet, utan anser att det skall regleras via Försäkringskassan och om det inte räcker med försörjningsstöd. Ett potentiellt problem jag noterat är att om inte kommunen står för LSS bostaden verkar det senare (att inte ingå i avgiftsutrymmet) var en regel? Blir detta en extra komplikation i LOV?

Sammanfattningen på detta avsnitt om förbehållsbelopp kan man nog säga att hanteringen av boendekostnaden är det som skiljer mest mellan kommunerna i olika delar av landet och även inom samma län t.ex. Stockholms län.

Harald Strand

Social tagging:

Trackbacks/Pingbacks

  1. Vad hände med arbetskostnaden? | FUBbloggen

Kommentera

Följ oss

Få alla nya inlägg direkt på din e-post

Skriv in din e-post: